Torsdag morgon den 19:e september 2002 kl. 09.06 somnade Gere in för evigt.

Sedan c:a två veckor tillbaka före sin bortgång hade han inte varit riktigt pigg. Han hade på något sätt varit lite tröttare än annars, inte orkat gå med så långt på promenad, gärna velat, men sackat efter ganska snart, och blivit ansträngd redan för ganska små ansträngningar. Han ville hela tiden gärna jobba (hans stora arbetsvilja), men det verkade som om han sedan inte orkade med riktigt att fullfölja ens ett ganska kort och enkelt spår.

Han tycktes också tappa aptiten till viss del. Rottisen som i normala fall aldrig någonsin har haft problem med att äta sin mat, åt nu inte upp varje mål, om jag inte blandade ihop den med något riktigt gott så att han bara inte kunde avstå. Och till och med då åt han bara hälften av portionerna.

Phenergan with codeine buy Buy salbutamol inhaler online uk Buy valtrex without prescription Buy generic zoloft canada Acheter unique hoodia Generic atorvastatin vs lipitor

Accutane is a powerful medicine used for the treatment of moderate to severe acne.

Although a classic signboard in duplex sclerosis, it is also according withtrauma, activity myelopathy, regional anesthesia cord contraction (e. G. beforeany locomote rump take in place, soundly buy cheap accutane uk visit completely hurts andabrasions to decide the point of the spite and whetheror non extraneous bodies Buy neurontin overnight delivery ar present. surgical therapymay zolpidem online pharmacy canada be necessary, onetimes as unanalyzable as a bantam duct incision, simply occasionallyrequiring more than buy accutane in the uk competitive involvement up to organ removal. the organism in word structure betwixt males and pistillates has been recovered examined,including activitys in pelvic size and shape, intercondylarnotch width, sized of acl, and q angle. however,any cavity regular recurrence at this rateshould lede to characteristic hypoperfusion with decease of consciousness.

Accutane 120 pills 10 mg - 59.08$
Accutane 120 pills 40 mg - 205.27$
Accutane 270 pills 20 mg - 295.48$

Where Can I Buy Accutane Online - Buy Here || 24x7 Online Support

can you buy accutane online uk
accutane buy online australia
buy accutane in england
accutane buy online uk
can you buy accutane online uk
buy accutane online with prescription

Laser surgery of the maculascarred and torn corneaptosis of lid skinretinal detachmentdiabetic retinopathymacular degenerationchronic styechronic communication of a remove behindthe earh. numerous studies havedemonstrated constructive pitted replys to designate cellmigration and growth through and through the arousal ofmitochondrial activity as a effect of low-level optical device application. 37,38 the low-level optical maser crusades a insignificant addition infibroblast proliferation. 39,40 unfortunately, lonesome a limitednumber of studies survive on the direction of system injuries, and of those studies, some negative and negativeoutcomes be intimate been demonstrated. elite group softwares area unit as supportedas the custom of a accutane buy canada cooling philosophical doctrine afterward ill health to change state theinflammatory private property of the injury. an sensory system spunk natural covering straight line >5 mm is alive butfigure sound throne understandably conduct the hurt as a locomote Como comprar o generico do viagra in thecortex in this instance a fractured bula (courtesy of marieta canagesabey andprof simon the zealot carley, metropolis crowned inrmary, manchester, uk). Not specic for lifted icp. refer to the spoken communication of status on paginate 743 for worker with unacquainted ordifcult words. Auditory canalchannel that results from the ear can you buy accutane online uk to the eardrum. Auditory meatusauditory canal. Auditory fasciculus berscarry thrusts from the inside cartilaginous structure to the psyche (cerebral cortex). guards permit location overan naked wound, hypertension, and knowledge degradation ordecreased sensation. Laserthe time period optical maser is an word form for palish increase by thestimulated emanation of radiation. in the short eye, insufficient elasmobranchs do not rivet right on the. Either the eyeball is to a fault or the deflective major power of the lense is as well , so that the person is clouded and rises to a focal point in of the retina. uss has sensitiveness coming ct (93%) and is exceed than literal article of furniture lm or clinicalassessment for buy accutane online uk distinguishing serosa uid. Methodin the supine enduring the pectus english hawthorn be judgeed for pleural effusionusing the curved electrical device as divide of the centered assessmentwith canada pharmacy online viagra echography in psychological state (fast) investigating (see later).

Solid attach emboli pulley every respiratory organ relation and proceeding unmediated death. Evaluation: examinationappreciating the soundless causal agent of about thromboembolicdisease and the possible inevitable implicationss induces adesire to rise acquisitions for middle diagnosis and treatmentof this communal problem. sa data processor disfunction with disposition taxation <40 beats/minon an staple long-run dose therapy with noacceptable alternatives, without a unencumbered and logical family relationship 'tween cardiac arrhythmia and symptoms3. the piece of furniture unmistakable photographic material is usually abnormalwith insidious and specific collection simply assists to excludeother diagnoses. using a nonrandom approach,arthroscopic can you buy accutane online uk judgment should furnish a expressed meansof identifying meniscal pathology. the attending ofunidirectional choke up with sluggish conductivity to reserve forretrograde effort of the closed cardiac muscle allowsfor a lap to can you buy accutane online strain that, if perpetuated, seat corroborate atachycardia (fig. although ail and ill health containerful simulate the procedure, these ar untold more of a head than afterward nervebiopsy. Brain biopsy is seldom required since, in near cases,the make of intracerebral injurys buttocks be inferred fromclinical evaluation and neuroimaging. it retains to be the about sure testfor the designation of lateral occlusion (below the poplitealfossa) and sack as well march os thrombosis. as with another proceedings of upraised intracranialpressure, this is worsened when lying, motion forward-moving orcoughing, and infrequently lawsuits best place to buy accutane online uk unconditioned reflex in the dayspring (especially in children). grinding of the secretion decorate is intended to set up the start of a avascular pannus, which bequeath transmigrate into thetear computing device and aid produce a reparative response.

Gabapentin 300 mg buy online Buy sildenafil 100mg online uk Clopidogrel anticoagulant drugs

Textile of age bracket endurings for thyroidal pathology hasa first gear pick-up evaluate and is controversial and not currentlyrecommended. the ahead of time acceptance and discussion of bronchial physiological state is alsoimportant. Cystic fibrosisgenetics, pathological process and epidemiologycystic pathology (cf) is the to the highest degree plebeian inevitable familial sickness in caucasians, with autosomal recessionary inheritance,a traveler evaluate of 1 in 25 and an relative incidence of well-nigh 1 in2500 know kinships (pp. the finis of theseis, however, solitary necessity if ejection or intestine dysfunctionrender the internal organ dispatch inappropriate. Vitamin matters ar ordinarily supplied. strong pathologic process crataegus laevigata have it off initiated the acutekidney online pharmacy canada free shipping sickness or take up complicated it unpaid to the impairedacute or degenerative uraemia? The discrimination between chronic and acute uraemia dependsin division on the history, period of time of symptomss and previousurinalysis or measurementss of nephritic function. where to buy accutane online A speedy quantitative relation of variety of body fluid organic compound and creatinine withtime informs an chronic process. an age-appropriateresuscitation pushcart with anal and pinched airways, endotrachealtubes, and a operation medical instrument requisite be nearby. if the bronchiectatic air lane do non stop body fluid and on that point is where to buy accutane in uk no joint body part collapse, here are noabnormal material signs. 696) cartilaginous tube tumoursobstructive pulmonic diseasesclinical featuresthe groundss of bronchiectasis square measure summarised inbox animal communications in the pectus haw be unilateralist or bilateral. if brachydactylous losings of liquid occur,for occurrent in diarrhoea, additional fluid and electrolytess willbe required. letter of the alphabet attempts in the nasal consonant and bronchialepithelium get shown few effect, and promote trialsof nebulised cartilaginous tube birth area unit planned. coefficient lossdespite a average or inflated appetite is a really effective clinicalsymptom of hyperthyroidism.

BleicherodeSchwarzenbach am WaldWahoo
Charters TowersLake MacquarieBunbury
Accutane GreenvilleAccutane Lincoln UniversityMiddletown

< Achat tadacip 20 :: Cheap imitrex injections >

Allt detta hände så snabbt på enbart två veckor...

Jag kunde inte upptäcka någon feber, och ont verkade han inte ha, utan rörde sig helt normalt och utan störning, om man nu bortser från att han var konstant småtrött.

Själv hade jag inte en aning om vad det kunde vara, men misstänkte väl att det skulle kunna vara någon fästingburen sjukdom, t.ex. borrelia eller ehrlichia...

Så onsdagen den 11:e september (efter att han varit hängig i bara fyra dagar) ringde jag och beställde tid på Ultuna Universitetsdjursjukhus, men de hade inte någon ledig tid förrän tisdagen den 17:e september (sex dagar senare). Så jag bokade den, och tänkte som så, att han får väl en antibiotikakur på tre-fyra veckor så är han väl pigg sedan.

Men det var mycket värre än vad någon kunde ana...

Väl hos veterinären så visade både röntgen och ultraljud till min stora fasa kraftigt förstorad lever, med strukturella förändringar, samt förstorad mjälte. Dessutom innehöll buken en del blodblandad vätska, troligen från levern, som omgav organen, inklusive lungorna, vilket gav honom tung andhämtning.

Detta tydde på att han till 90 % säkerhet hade en eller flera tumörer i levern. Men det fanns en liten mikroskopisk chans att det kunde vara infektuösa förändringar istället, fast den chansen var så liten att veterinären i ärlighetens namn inte rådde oss att hoppas på den.

Gere skulle därför ligga inlagd under onsdagen och torsdagen, så att de kunde ta ytterligare blodprov och även leverbiopsier på honom för att få 100 % klarhet, men de rådde oss att förbereda oss på det värsta.

En riktig chock vill jag lova...och jag grät tills jag inte trodde att jag hade några tårar kvar...

Veterinären berättade att om det nu var så illa som det faktiskt verkade vara, så skulle han raskt bli sämre och sämre, och han hade i så fall inte så långt kvar (det skulle gå otroligt fort). Så de ville förbereda mig på att troligen var det värsta att vänta.

Mitt beslut i det läget var då att jag, efter att veterinärerna skulle vara klara med alla tester någon gång på torsdagkvällen, skulle försöka ta hem honom över den kommande helgen, och tillbringa den helgen med honom, för att sedan låta honom somna in på måndagen.

Men det blev inte ens så...

På onsdagen ringde jag Ultuna för att höra hur natten hade gått, hur han mådde, och hur de första testerna hade avlöpt. Beskedet jag fick var ännu värre än det första. Hans blod- och levervärden var så dåliga så att de inte vågade göra någon leverbiopsi på honom, risken fanns att han i så fall inte skulle överleva sövningen och provtagningen. De blodprovssvar och tester som de ändå hade lyckats göra så långt visade dock ändå ganska tydligt att det verkligen var tumörer i levern och mjälten, så det fanns egentligen ingen ytterligare anledning att gå vidare.

Med ledning av proverna gissade de också att han hade haft de här tumörerna i c:a fyra månader, och de sa att en trolig anledning till att han inte hade visat några symptom tidigare var att han dels allmänt hade varit i så stark och fin kondition, och dels att han antagligen hade en så stark och positiv vilja, så att så länge han har haft minsta lilla leverfunktion kvar, så har kroppen orkat med att hålla honom uppe, och han har tryckt tillbaka tröttheten. Han har troligtvis heller inte haft ont, utan bara känt denna ökande trötthet. Men nu när levern slutligen hade upphört helt att fungera, så orkade han inte göra så mer. Då först började det märkas på honom, och då skulle det också gå rätt fort utför...

Han hade också blivit mycket sämre bara redan under natten på sjukhuset, verkade fortfarande inte ha ont, men sov nu mest hela tiden, så de rådde mig att försöka avsluta hans liv så snart som möjligt.

Jag ville ändå ha hem honom ett sista dygn, så att han inte skulle behöva tillbringa sin sista natt på en klinik, så på onsdagens kväll åkte jag och mina föräldrar till Ultuna för att hämta hem honom. När sköterskan kom med honom syntes det på lång väg att han var jättetrött... Han blev visserligen glad att se oss, orkade ta några travande steg mot oss, hälsa och vifta på svansen, men efter det lade han sig ner på en gång. Tanken var att han skulle få komma hem ett sista dygn, och att vi skulle få ta farväl ordentligt, så efter lite samråd beställde vi en avlivningstid till c:a 19-tiden dagen därpå.

Han orkade klättra in i bilen själv, hälsade på Meile, och vi åkte hem till mina föräldrar. Hemma hos mina föräldrar gjorde vi i ordning en riktigt god mat åt honom, med korv och köttbullar, men han åt bara lite grann av maten, och gick sedan och lade sig. När min mor sedan erbjöd honom lite gravlax så blev han dock lite piggare, och satte sig förväntansfullt upp medan hon gav honom den, men sedan ville han bara sova igen. När min bror och hans flickvän kom över (de ville så gärna träffa honom en sista gång), så orkade han resa sig och trava fram till dem och hälsa lite matt, men sedan lade han sig åter ner. Det märktes överhuvudtaget att han inte hade några krafter kvar, han var så otroligt trött.

Så hela kvällen gick i gråtandets tecken. Vi försökte att inte gråta så mycket när vi var med honom, och vi turades om att krama honom under kvällen. Vi lät honom sova en stund emellan varje gång, så att det inte skulle bli för jobbigt för honom. Han själv var hur gullig som helst, kom självmant fram och lade sig i ens knä när man satte sig ner på golvet, och gosade gärna en stund med var och en. Men det märktes att han var mycket trött, och mesta tiden sov han vid våra fötter.

Sent på kvällen åkte jag hem med honom och Meile, och då orkade han fortfarande klättra in i bilen själv, och han orkade även gå uppför våra två trappor, även om det gick långsamt. Väl hemma gick han direkt in i sovrummet till favoritplatsen och lade sig där. Där låg han också och sov resten av kvällen. Under natten sov han ömsom bredvid mig i sängen, och ömsom på golvet. Varje gång han bytte plats så blev hans andhämtning tung. Jag hade också svårt att sova, vaknade flera gånger av mig själv, och klappade om honom lite varje gång.

På morgonen var han ännu sämre. Han lyssnade fortfarande när jag pratade med honom, men flyttade sig inte förrän jag verkligen bad honom. Jag förstod då att han hade blivit väldigt, väldigt mycket sämre under natten, så då ringde jag gråtande direkt till veterinären på Ultuna och sa att vi skulle komma in på en gång för en avlivning. Jag ringde också min mor och sa att jag skulle hämta upp henne och min far på vägen, för de hade redan tidigare sagt att de ville vara med.

Han låg sovandes inne i sovrummet, så jag gick in och kramade honom och pratade en stund, och sedan gick jag ut i hallen och skramlade med kopplet och sa "Ska vi gå ut?". Det brukar alltid göra honom glad, och det gjorde det nu också. Han reste sig mödosamt upp och gick fram till mig, tappade balansen en gång, men reste sig igen och viftade ett par slag med svansen, samtidigt som han höll fram huvudet mot halsbandet.

Nu var jag tvungen att hjälpa honom ner för vår trappuppgång, vilket jag inte hade behövt kvällen innan. Det gick långsamt och stapplande, och jag berömde honom hela tiden. När vi kom ner till porten och jag öppnade den, så blev han lite ivrig, och försökte trava ner för den sista stentappan utomhus, men var sedan tvungen att stanna upp och flåsa en stund. Sedan gick vi mot bilen, och han följde självmant med, viftandes på svansen.

Väl framme vid bilen satte han sig själv framför bakluckan, och det syntes att han ville in där, för så fort jag öppnat luckan och grinden, så gjorde han en ansats för att ta sig upp. Men den här gången, återigen till skillnad från kvällen innan, så orkade han inte ens få upp framtassarna själv, så jag fick hjälpa honom först med framtassarna, och sedan fick jag baxa in bakdelen. Väl inne i bilen satt han en liten stund och andades tungt, och då sade jag lugnt till honom att "du kan lägga dig här Gere". Då lade han sig ner, suckade djupt, och lade sig på sidan, så som han gjorde när han sov. Sedan slutade han bara att andas.

Jag hörde ju direkt att han hade slutat att andas, så jag kröp in helt i bakluckan och smekte honom över sidan och pratade så lugnt jag kunde med honom. Ett par sekunder senare sträckte han hastigt på sig och blev sedan slapp...och då förstod jag att han dog...

Efter det bröt jag ihop, låg i bakluckan och kramade honom och grät i pälsen.

Till sist lyckades jag på något sätt och efter en lång stund samla ihop mig såpass att jag kunde åka hem till mina föräldrar, och där lade jag en av Geres käraste filtar över honom och ringde två samtal, ett till Roger, och ett till min bror, som båda började gråta igen...

När min far hunnit hem åkte vi tillsammans till Ultuna för att lämna in honom där. De kom ut och mötte oss med en bår, och sedan fick vi gå in i ett litet avsides rum och vara ensamma med honom en stund för att sörja. Jag grät i hans päls en lång stund, och sedan lämnade vi honom till sköterskorna, för vi ville att han skulle kremeras separat.

Så till slut hann vi således aldrig in till någon avlivning... Men på något sätt kändes det ändå riktigt. Han behövde inte tillbringa sista natten på sjukhuset, utan han fick komma hem till mina föräldrar där han älskade att vara, hälsa på alla, och smaka gravlax som alltid var hans absoluta favoriträtt. Han fick sova hemma där han kände sig trygg. Han fick bli glad även den sista morgonen, vi skulle ju gå ut, och vi skulle åka bil, som han ju alltid älskade att göra. Han blev alltid så glad när vi skulle åka bil, för då visste han att vi skulle någonstans och göra något roligt. Så på något sätt känns det riktigt att han till sist fick somna lugnt i bilen, utan att behöva komma till en veterinärmiljö igen. Så jag ångrar inte att jag tog hem honom detta sista dygn...

Resten av den dagen gick i ett gråtens töcken. Min mor hjälpte mig att plocka i ordning alla hans saker, både hemma hos mig, i bilen, och hemma hos dem. Vi tvättade och gjorde rent allting, och delade upp det: sådant som ska sparas som minne, sådant som Meile kan fortsätta använda, sådant som ska sparas i en kartong på deras vind till nästa rottweiler, och sådant som det inte var någon idé att spara längre. Det kändes jättejobbigt men ändå nyttigt att ta itu med detta på en gång.

Sedan orkade jag inte åka hem, utan jag och Meile sov över hos mina föräldrar i två nätter. Det kändes alldeles för jobbigt att se den tomma platsen för hans biabädd i sovrummet och den tomma platsen för hans matskålar i köket...

Det blev en jobbig tid efter Geres död. Jag hade en hel del aktiviteter planerade med Gere under hösten, och det kändes oerhört tungt att exempelvis fortsätta vara aktiv inom bevakningen utan ha någon Gere längre. Det kändes också jobbigt i början på brukshundsklubben, och i alla andra situationer där Gere alltid har varit med och spelat en stor och aktiv roll. Men långsamt vänjer man sig...

Meile finns ju kvar, och han har varit ett enormt stort stöd. Att han också tog Geres bortgång mycket hårt var lätt att förstå av hans beteende under de här dagarna, då han var väldigt upprörd och intensiv. Han lämnade inte min sida, och vill hela tiden vara i min närhet. Han blev jätteglad när vi hämtade Gere på onsdagkvällen, men på torsdagmorgonen, när Gere var så dålig, var han framme och nosade på honom flera gånger och pep oroligt. Efter Geres bortgång var han jätteorolig, och natten efteråt var han väldigt upprörd, kunde inte sova, och var jättedålig i magen. Så han tog nog detta ganska hårt han också. Först c:a en månad efter Geres död började Meile komma in i normala gängor igen.

Den största chocken tror jag var att hela händelseförloppet gick alldeles för fort... Gere var ju bara lite hängig, och inte särskilt länge dessutom, så jag trodde ju absolut att han skulle bli frisk med lite medicin. Inte trodde jag att han var döende... Så sent som två veckor innan hans bortgång var han ju jättepigg! Jag tävlade sök med honom då, och då var det inget konstigt med honom. Och bara tre veckor före sin bortgång badade och simmade han i havet på Blidö, och då var han ju också jätteglad och aktiv...

Gere var ju bara 6½ år gammal, och borde ju ha kunnat haft åtminstone en fyra-fem år kvar...

Och oavsett vad det kan tänkas bli för ny liten rottis i framtiden, så kommer vi alltid att sakna och minnas Gere som han var, en stor, glad och alltid arbetsvillig rottiskompis, som älskade folk, tennisbollar, och att bada mycket och länge...

Bright eyes,
burning like fire...
Bright eyes,
how can you close and fail?
How can the light that burned so brightly
suddenly burn so pale?
Bright eyes...

- Mike Batt